Dom var bara kids
Ni vet när man helt plötsligt börjar skriva upp en viktig text detaljerat i hjärnan? Jag har gått runt och gjort det i två dygn nu. Men så fort jag kommer hem till min dator och ska få ner allt i textform är det som bortspolat. Jag blir så frustrerad, för det jag vill dela med mig av är bra. Och viktigt. Så jag lovar att göra det, väldigt snart. Ni förstår, det är inte så enkelt att dela med sig av sina känslor jämt. Även om det jag tänker och känner är väldigt starkt. Nåväl, kom ihåg en grej innan ni går och lägger er ikväll. Ni är bra, som fan. Låt ingen trampa på er någonsin. Be fucking strong, för det behöver man i den här fucked up världen. Ta ingen skit. Alla är avundsjuka. Alla vill bevisa något. Alla försöker trampa på varandra. Alla vill vara bäst. Ingen lyckas. Varför? För att vi behöver lite jävla ödmjukhet.
Godnatt Göteborg, jag älskar dig.
aah vad glad jag är Natalie för du har börjat blogga liksom du gjorde når du bloggade på kanal5 personal och real. Du ser jo alltid lite mer "hemma" nar du är i götet :)
Åh vad kul! Främst att du bloggar igen, men också för att du har tillbaka den "bloggatilen" där du delar med dig av dina tankar, din vardag och annat inspirerande! Kul!! Måste också skriva att.. Jag har tyckt att du flängt fram och tillbaka och velat mellan jobb, som du påbörjat och lika gott slutat på, i efterhand är det inspirerande att gå följa med på den redan och att du öppet vågar visa dina misstag men också framgångar!
Fort inte gott, få och inte gå. Ha..
Åh vill bra Natalie, så mycket mera du! Störtgillar :)
YOU GO!
outfitbilder och kläder i all ära. men man vill ju faktiskt lära känna människan bakom bloggen, tack för att du låter oss göra det!
word!
fint att du är tillbaka här tycker jag, och bra skrivet.
så söt du är
Vad jag inte förstår är varför du envisas med att ge dig in i en bransch som du så uppenbart hyser ett stort agg emot. Du har gjort det förr och gett dig av för att du ogillade branschen och folket och verkar ha gjort samma visa nu igen. Lämna modebranschen om du inte tycker om den, det verkar som du går tillbaka mot din vilja bara "för att du ska", typ. Som att du hamnat i ett ofrivilligt fack, som du placeras i fast du egentligen inte vill. Lämna skiten och gå vidare, lär dig av dina misstag and so on. Hitta det du vill göra och inte det du förväntas göra, det kommer aldrig funka i längden annars. Du har lämnat alltför många jobb senaste åren, det måste finnas någon gemensam nämnare till detta. Kan inte bara vara alla andras fel eller jobbens fel varenda gång.
Du är vacker.
